För några veckor sedan ringde jag Inge i Orsa som jag köpte gengasaggregatet av 2003. Han levde och mådde bra. Vi bestämde att vi skulle träffas så att vi kunde visa upp våran bil och så vi kunde få se hans gengasdrivna lastbil.
Inge körde gengaslastbilar under Andra världskriget när han var 20 år. När han blev äldre renoverade han upp och gjorde i ordning en gengaslastbil som dom såg ut när han var ung (yngre). Inge är mycket frisk och ung till sinnet fast han är 79 år. Han var under sitt yrkesliv trafikskolelärare och håller numera på renovering av diverse gamla bilar och motorcyklar.
Micke fick öva sig på att lägga i kol runt härdringen innan vi skulle starta från Furudal. Vedklyven lastades på släpvagnen och eftersom det regnade fick vi täcka elmotorerna. Vi anlände till Orsa vid 12-tiden med släpvagn och vedkross. Inge var mycket riktigt i meckartagen och kom ut från sitt garage. På gården stod också den gamla gengaslastbilen som utlovat. Han blev mycket imponerad av våran bil och vi stod länge och demonstrerade alla finesser och nymodigheter. När frågorna rätats ut var det daggs för en provtur.
Vi körde en bra bit och rundade Orsa flygfält. Hastigheten låg runt 80 km/h med släpvagn, vedkrossen och fyra personer i bilen och den gick lätt upp i 90 km/h om man ville. Inge var mest imponerad av den höga hastigheten och snabba accelerationen.
När vi kom tillbaka tog vi en noggrannare titt på Inges lastbil. Han berättade en del historier från Andra världskriget. Det var stor brist på det mesta. Bland annat fanns inga startbatterier att få tag på, så rullstart var populärt. Ett antal gånger fick Inge anlita en bonde med två hästar för att dra upp bilen för backen igen när första startförsöket misslyckats. Han berättade också om hur han utan körkort fick köra lastbilar under kriget. De flesta ordinarie chaufförerna var inkallade, så det var bara ungdomarna kvar som kunde jobba och det hade landsfiskalen full förståelse för.
Efter en stund frågade han om jag hade åkt i hans lastbil någon gång. ”Nej” sa jag. ”Ska vi inte ta oss en liten sväng då” sa han. Gissa vad jag och Micke svarade!? Efter mycket fläktande, lite rörande i aggregatet och några varv med startmotorn gick den mäktiga sexcylindriga lastbilsmotorn igång. Ett dovt muller fortplantade sig i kvarteret.
Vi hoppade in i lastbilen och fick oss en nostalgifärd runt Orsa. Det gick till en början i 30 km/h och när det kolossala motorblocket började bli varmt ökade hastigheten till 60 km/h. Inge dubbeltrampade vant den osynkroniserade växellådan. På instrumentbrädan låg en ask med gamla gengaständstickor. När vi kom ut på landsbygden och bara såg ängar och röda hus, kändes det precis som om man var 60 år tillbaka i tiden. En helt fantastisk färd och Micke och jag riktigt njöt!
När vi kom tillbaka var det dags för hemfärd. Vi tog adjö och tackade Inge så mycket för lastbilsfärden. Han tackade oss och tyckte det var lika kul att åka i våran bil och uppleva en ”modern” gengasbil.
På vägen hem gick bilen riktigt bra. Nu har vi testat bilen i fuktigt väder också och det verkar inte påverka effekten negativt. Här nedanför kan du se en film när vi åker i Inges lastbil.